Varför just nu?
Ångesten har infunnit sig, självtvivlan är ett faktum.
Det finns nog ingenting som får mig att tvivla på mig själv så mycket som när jag ska definiera mig själv. Vem är jag? Vad gillar jag? Om jag gillar storkoftan och jeans ena dagen kan jag ha finkjolen och finblusen dagen efter, är det fortfarande jag?
Anledningen till dessa tankar kommer från dagens lektioner, vi hade genomgång av inspirationskollage och spontana tankar till den egna kollektionen. Kring varje persons idéer fick jag verkligen en : - Ja men såklart det är hon!-upplevelse. Allting flöt ihop, det var väldigt strukturerat och passade personen som handen i handsken. Så kände jag för alla, utom en. Mig själv. Ostrukturerat, spritt, flamsigt och hastigt påkommet var tankarna som for genom mitt huvud när jag hörde mig själv berätta om det jag har tänkt göra. Det känns inte bra alls.
Vem är jag, egentligen? Vem tycker du att jag är?
Det finns nog ingenting som får mig att tvivla på mig själv så mycket som när jag ska definiera mig själv. Vem är jag? Vad gillar jag? Om jag gillar storkoftan och jeans ena dagen kan jag ha finkjolen och finblusen dagen efter, är det fortfarande jag?
Anledningen till dessa tankar kommer från dagens lektioner, vi hade genomgång av inspirationskollage och spontana tankar till den egna kollektionen. Kring varje persons idéer fick jag verkligen en : - Ja men såklart det är hon!-upplevelse. Allting flöt ihop, det var väldigt strukturerat och passade personen som handen i handsken. Så kände jag för alla, utom en. Mig själv. Ostrukturerat, spritt, flamsigt och hastigt påkommet var tankarna som for genom mitt huvud när jag hörde mig själv berätta om det jag har tänkt göra. Det känns inte bra alls.
Vem är jag, egentligen? Vem tycker du att jag är?
Kommentarer
Postat av: Ulrika
Äh! SÅ där är det säkert inte, bara du som tror det. Känner igen mig jättemycket! Minns första uppgiften som vi hade när jag började folkhögskolan i Leksand. Alla gjorde så himla smarta grejer och kunde dessutom snacka om dem. Alla utom jag. När jag tänker på det nu tycker jag att jag tänkte så orättvist. De var inte alls mycket bättre än vad jag var. Dessutom så skymde det där snacket många gånger själva grejen. Bättre att göra och inte snakca så mycket.
Och. Tror att tvivel hör till varje process. Det gör ju att man funderar och kommer framåt. Stöter man inte på någon svårighet så kör man bara på, men kanske utvecklas man inte lika mycket på vägen!
Det blir bra det här! Kör vidare!
SKickar äntligen rutan idag!
Kram!
Trackback
