13 december

Tänk vad tiden går fort, redan imorgon är det lucia. Igår morse hade vi traditionsenligt luciafirande på skolan och min insats i luciatåget var allt annat än bra. Trots flera veckors träning och en rejäl uppvärmning knöt min hals mer och mer ihop sig ju längre in i programmet vi sjöng. När jag stod där på scenen och svettades for många tankar igenom mitt huvud, främst de som handlade om att jag skulle vara orsaken till årets "luciahappening", jag själv skulle sjunga så tekniskt dåligt att jag skulle svimma och i min färd mot golvet skulle jag hinna sätta eld på Alexanders lucialinne och Kajsas hår, tills jag slutligen låg där på golvet och mitt ljus skulle sätta eld på hela skolan.

Jag stod på benen hela vägen ut, Alexanders linne var helt och Kajsa hade kvar sitt hår när vi kom ut genom dörrarna. Skolan står kvar idag också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0