ElinFo

Det där med kärlek är bra avancerat det: först ska man hitta någon att bli kär i, vilket inte är det lättaste i världen. Efter det ska man ju försöka övertyga personen man är kär i att man själv är en helt reko människa, vilket är betydligt svårare än att hitta någon att bli kär i. Varför kan inte människan vara som alla andra djur och bara ta någon och inte blanda i massa känslor i allting. Eller ännu enklare, vi blir som ståndare och pastiller och låter någon annan göra jobbet!

Något som bara ploppade upp i mitt huvud när jag stog och kämpade med hantlarna på gymmet.

För övrigt har åtta par trasiga jeans kommit till min ägo, eller ja. Jag betalade med en burk kakor och en glass från McDonalds. När jag satt på bussen hem fick jag sådan lust att sy ett helt nytt plagg av jeansen, men sen vandrade tankarna tillbaka till den stunden när jeansens förra ägare berättade historien som fanns mellan honom och jeansen. Första jeansen, första spelningen, jag själv kunde till och med fylla i när jag kom ihåg att han hade haft ett par nya jeans som hade gått sönder och som han sedan gick och bytte. Jag har en farlig attachement till kläder, jag blir så kär i mina kläder att jag blir hjärtekrossad om något går sönder eller försvinner. När jag väl har bestämt mig för vad jag vill göra av jeansen kommer jag nog få en klump i halsen när saxen delar jeansen i bitar.